Om varför jag började styrketräna
Kategori: Allmänt
När de gäller min motivation sitter de långt inne.
Jag växte upp på ett ställe där jag kände att jag aldrig riktigt passade in. Jag är själv en kille med utom europeisk bakgrund och har islam som religion (dock icke praktiserande). Men iaf där jag bodde fick jag ofta höra skitsnack och trash talk jag vart verkligen tryckt ner i skorna och fick ofta spela pajjas för att hantera det bättre.
När jag var 17 år flyttade jag till min pappa som bodde i stockholm, här var de bättre men här fick jag däremot tufft bemötande för min "lantis aktiga" klädstil och min dialekt. Det kändes som jag inte passade in någonstans men då slog det mig. "Ledare leder,får följer" så jag började slita hårt i gymet folk har på båda håll ofta trackat mig för att jag varit ful och tjock och var verkligen övertygad i att så var fallet.
Men nu ville jag göra något åt saken och ge långfingret till exakt alla som som trackat mig och tryckt ner mig i skorna samt även påbörja en resa för mig själv (kroppsbyggning är en lika mycket mental som fysisk resa)
Jag krossade barriär för barriär sakta men säkert mitt självförtroende växte och min utveckling gick framåt vilket den också fortfarande gör. Jag tog inspiration ifrån bland annat zyzz,scott herman,gregg plitt mm samt att jag började läsa om träning och nutrition samt ta råd ifrån mer erfarna och mer avancerade kroppsbyggare. Jag säger inte är jag är nära mitt mål än (långt ifrån) och jag säger inte att jag i nuläget har en komplett fitnesskropp men jag ska dit de är säkert....
Så poängen med allt är att du kan göra allt och då menar jag ALLT om du verkligen vill. Även om verkligen ingen tror på dig och du nästan själv tvivlar på din förmåga. (kungar födds inte kungar görs). Så om ditt självförtroende är i botten börja en resa i mitt fall var gymet min resa och den pågår fortfarande. Men tro mig allt slit och jobb du lägger ner på något vad de än må vara kommer i någon form betala sig i slutändan..
